Jag har bloggat sedan 2008, i början var det endast om min vardag. Jag hade en stor blogg på den tiden, och skrev upp till 20 inlägg om dagen, ingen vidare kvalité med andra ord. Med åren utvecklades det allt mer till en fotoblogg/vardagsblogg och när jag skapade denna bloggen var tanken att jag skulle använda den för att visa upp mina bilder. Ibland smyger det in vardagsinlägg, men jag aktar mig för onödiga inlägg som "Idag har det inte hänt någonting" och bloggar om jag känner att det är något speciellt som hänt. 

 

Desto äldre jag blir, desto mer inser jag att jag inte vill blogga om allting. Jag vill inte blogga om mina familjebråk, om mina konflikter med mina vänner eller skriva skit om andra. Det gynnar ingen bloggläsare att läsa och det löser ingenting att skriva ut det på en blogg. Precis som jag inte heller vill visa bilder på mina syskonbarn på bloggen. Det finns för många fula fiskar ute på internet, för att jag ska exponera barnen på min blogg. Det är också ett sätt för mig att vara anonym, att inte visa min familj på bloggen. 

 

Med tiden insåg jag att jag kan göra en förändring. Min blogg är ett utmärkt ställe att nå ut till andra människor, och där födde idén med åsiktsinlägg. De kommer lite då och då och är alltid välskrivna. Om jag kan få en människa att tänka om genom de inläggen så har jag lyckats.

 

Jag håller på att skriva ett åsiktsinlägg idag - denna gången om vänsterextremister. Jag tänkte slå hål på lite argument.